Vildsvin

Undertecknad har kontinuerlig kontakt med jaktledare (senaste 5 åren). Kontakten med jaktledaren och kommunjägare har intensifierats, efter alla foton och frustrerade inlägg. Har beskrivit vårt stora problem och bett om hjälp och råd. Samtal ska tas igen med kommunen till veckan, ett led i att se över andra möjligheter. Jaktåret är det som reglerar, när man får jaga vad, löshund eller inte osv.

För att börja med någon slags grund kring hur det är bestämt i Sverige och hur tanken är med vilt, jakt samt människor och samspelet däremellan.

– Det är bestämt av Sveriges riksdag vilka djur som tillhör den svenska faunan. Där ingår vildsvin. Precis som rådjur, älg, varg m.fl. som de flesta känner till. Det är alltså inte upp till var och en att bestämma vilka djur som ska utrotas eller inte. En grundregel är dessutom att jakten efter vilt får inte vara större än vad markavsnittet man jagar på kan föda, Det är inte tillåtet att mata in djur och skjuta hur mycket som helst, utan jakten ska bedrivas i lämplig omfattning med avseende på storleken på området man har jakträtt på. Nu är det knappast ett problem med vildsvin, då de är otroliga på att föröka sig om det är gynnsamt.

– Det är under reglerade tider på året tillåtet att jaga vissa viltslag och det finns ca 300.000 registrerade jägare som av eget intresse bedriver jakt. Det är inget arbete eller allmän service till samhället utan just ett intresse/fritidssysselsättning. Där oftast drivkraften är för att få vara ute i naturen, få tillgång till fina råvaror och kanske för trevlig gemenskap med likasinnade. Förutom enbart fritidsintresse så finns det yrkesjägare som arbetar med jakt i större förvaltningar och eftersöksjägare som arbetar på uppdrag av polisen vid eftersök på trafikskadat vilt. Men jaktintresset är just en hobby som kan jämföras med sportfiske, tennis, golf, etc.

Vem som helst kan påbörja utbildning och ta så kallad Jägarexamen. Efter genomförd och godkänd utbildning har man möjlighet att söka vapenlicens och börja jaga på egen mark eller mark upplåten av annan (jaktarrende)

Långsand är ett detaljplanerat område och har inte någon jakträtt. För att få jaga på sin tomt inom ett detaljplanerat område krävs stor tomt, jägarexamen, vapenlicens och avlossningstillstånd som man ansöker om hos polisen. Dessutom måste man följa jaktlagens krav vad gäller avstånd från bebodda hus, vilket innebär ett avstånd på minst 150 m.
Runt Långsand har vi 3 jaktlag. Får ofta frågan från jägare om att kunna jaga hos Långsand, vilket inte är möjligt. Jaktlagen har ingen brist på jägare, så det har under årens lopp inte givits någon möjlighet att få plats där.
Sist men inte minst viktigt är, att det måste finnas säkert kulfång, vilket vi tidigare konstaterat avsaknad av och kommunjägaren sa, efter att ha varit här, var mycket svårt att få till.

Om man köper en fälla, är rådet att först undersöka hur effektivt det är, innan inköp. De som jag och jaktledaren känner till som köpt och anordnat fällor, har inte varit så effektivt som de hoppats på. Inte heller vildsvinsskrämman gav större effekt. Den som säljer, marknadsför dem självklart som effektiva.
Vad man sett är att om en gris går in, stressas och försöker ta sig ut, lär sig de andra att inte gå in. Fällan måste flyttas. Som jag under åren beskrivit så är grisarna smarta.
Om alla kultingar fångas, har man konstaterat att då brunstar suggan och föder snabbt upp ersättningskull.
Fångas suggan och avskjuts, blir gyltorna med rätt ålder brunstiga och då har man förökat svinen flera gånger om.
Så för att besluta om inköp behöver man samla erfarenheter. Det enda man kan konstatera är, att de djur som går in får man bort.
Utöver det måste man se till att i förväg ha någon som vill och har tillstånd att skjuta av, om de går i fällan. Men det är kanske inget problem eftersom det finns några i samfälligheten som är beredd att ta jägarexamen.

Vad gäller avlossningstillstånd, vet vi att en person hos oss, kan ha tillståndet och att det är samfälligheten som söker och anvisar någon. Det vet vi efter att vi haft samråd med kommunen och polisen. Styrelsen beslutade för många år sedan (innan nuvarande styrelse) att det inte var aktuellt att ansöka om tillståndet, då det inte fanns någon som skulle kunna ta det ansvaret och ha tiden för uppdraget. Idag kan det se annorlunda ut.

Jag och flera av jägarna har varit med och skjutit av i en fälla och det var inte någon trevlig upplevelse. Det går in under levandefångstjakt, men liknar mer avlivning i stressad miljö (min känsla).

Till synpunkten att jägare inte vill utrota vildsvinen för att de vill jaga, svarar jaktledaren följande: ”Det finns ingen av oss som kan utrota vildsvinen med vanlig jakt. Det finns ingen av oss som inte skjuter ett eller fler vildsvin om vi får läge till det.
Det finns till och med de som ställer upp och åker och släpper hundar inne i byn för att försöka minska problemen. Jag vill nog dessutom tro att vi lyckats få bort en del problemgrisar.
Jag undrar om någon funderar över vad en jägare skulle ha för intresse av att ens försöka utrota vildsvinen?
Skulle det vara för att det är så roligt att skjuta vildsvin?
Eller för att det är så roligt att hjälpa människor som får gräsmattorna uppbökade och vill utrota vildsvinen?
Eller för att man tycker det är jätteroligt att dygnet runt sitta och vaka efter vildsvin för att sedan när det är hundsäsong jaga när det är ljust, för att sen återigen sitta och vaka i en koja?
Eller för att hatet är så stort att man vill utrota dem?”

Jaktledaren gör en jämförelse med någon eller några i föreningen som är fiskeintresserad och som kan relatera till problematiken:”Om vi tänker att det vore gäddor som simmade upp i trädgårdarna och förstörde gräsmattor. Skulle då någon som gillar att fiska lax i Dalälven eller som tycker om att meta abborre från en båt eller brygga vilja åka in i Långsand på tomterna för att kasta eller lägga nät för att utrota alla gäddor. Med lite tur kanske det finns någon som skulle vilja ta upp de gäddor man kan i vikarna. Men jag tror mig veta att det skulle bli svårt att få alla sportfiskare i omnejden till att vilja lägga all tid på att utrota gäddor?”

Styrelsen får frågor om hur strategin ser ut, för att komma till rätta med problemet och några anser att vi enbart ser svårigheter. Jägarna runt oss anser och har under många år ansett att styrelsen försöker så gott vi kan, iom att vi informerar jägarna om läget. Då det är jägarna som hjälpt oss med jakten under många år. Vi ger jägarna fritt fram. Jägarna anser att de försöker hjälpa till så gott de kan. Vårt samarbete med att de kan släppa hundarna och ta sig fram över våra tomter är ett bra samarbete, som är ovanligt.

Jaktledaren uttrycker att det inte är ok att klaga på jägarna eller andra, om man inte gjort det man kan försöka med själv.

• Tar man upp fallfrukt och grödor efter säsong tex?
• Undviker fågelbord på tomten.
• Elstängsel. Bevisligen verkar det som att de som satt upp elstängsel, klarar sig rätt bra?
  Varför testar man inte sådana åtgärder istället för att ifrågasätta jägarnas vilja att jaga? Jägarna gör allt de kan och jaktledaren är övertygad om att vi i byn förstår det.
  Det finns frågor från boende i Långsand, om vi kan betala jägarna, men det tackar de nej till. De vill jaga fritt på sin fritid.

Vildsvinen är ett problem och så kommer det vara så länge de finns. Vi kommer inte kunna utrota dem, men jägarna försöker hålla stammen nere. De vill inte heller ha för mycket vildsvin. Den påverkar all annan jakt. Under de senaste 5 åren skjuts mellan 150-200 djur/år, av de 3 jaktlagsom finns runt Långsand.

Läs gärna tidigare info på vår hemsida:
https://langsand.se/anslagstavlan/information/

Åter igen kommer rekommendation om att sätta upp elstängsel. Gå ihop med grannarna så går det åt mindre längd tråd och ni kan dela på elaggregatet.

Vi har vid flertal tillfällen hört oss för om frivilliga som vill ingå i en grupp, för att arbeta med insatser för att minska antalet svin. Den möjligheten finns fortfarande. Hör av er till undertecknad för ett första möte.

Styrelsen genom Anna-Karin